Mer om Nokias fall

Jonas Elofsson på Affärsvärlden har skrivit en utmärkt analys av Nokias problem. Efter att ha läst den är det svårt att se hur bolagen skall kunna återvända till fornstora dagar. Artikeln finns här.

Guld och Gröna jobb?

Min Timbrorapport ”Guld och Gröna jobb” lanserades i torsdags. Studien utreder vilket belägg det finns inom forskningen för EU:s påståenden att ökad miljölagstiftning och mer investeringar i förnyelsebar energi leder till högre tillväxt och fler arbetstillfällen. Resultaten pekar mot ett bristfälligt stöd för den politik som förs, vilket är oroväckande i en tid då Europa befinner sig i en utdragen och djup recession.

Vid seminariet i torsdags blev det en trevlig diskussion med författaren Johan Norberg och Mp:s partisekreterare Anders Wallner. Istället för att som Centerpartiet ta till sig EU:s överoptimistiska scenarier om tillväxt och gröna jobb argumenterade Wallner att det finns kostnader kopplade till en grön omställning och att dessa kostnader är värda att ta. En sådan hållning känns betydligt mer förtroendeingivande än att som EU-kommissionen komma med utfästelser som det finns dåligt stöd för inom forskningen.

Rapporten kan läsas här.

Företagsminnen, Kodak och de Olympiska Spelen

Skriver i tidningen Företagsminnen om Kodaks roll i OS genom åren. Bolagets engagemang är på många sätt en reflektion av dess framgångar. Under stora delar av 1900-talet var Kodak en självskriven huvudsponsor. Man var ett globalt varumärke för konsumenter som tjänade på den breda exponering OS gav. Tillsammans med McDonald’s, Coca Cola mfl var man med i varje OS.

När konkurrensen började tillta under 80-talet kom Fuji att få en alltmer framträdande roll i OS. Digitaliseringen förintade sedan Kodak och bolaget meddelade 2008 att man inte längre skulle sponsra OS. Kodak var inte längre ett starkt globalt varumärke, främst på grund av övergången till digital fotografi.

Explaining the collapse of Nokia

In 2005, Nokia was the fifth most valuable brand in the world. With a turnover of 51,1 billion euros in 2007 and an operating profit of 8 billion euros, the company’s market share had climbed well above 40 percent.

At this point, most mutual funds had invested significant shares of their funds in Nokia, probably in order to balance the portfolio vis-à-vis the stock market index. As a consequence, the company’s stock was traded around P/E 15-20, a rather high number considering the size of the firm and its meager growth prospects. When this is the case, and financial institutions keep buying a stock, it is usually the beginning of a collapse. This holds true for IBM in the late 1980s, Ericsson in the late 1990s and banks in 2006-2007.

In these years, politicians around the world argued that their country needed “a new Nokia” – a company which does so well that it fuels an entire economy’s growth over many years. Well, today anyone can have a Nokia.

The firm is falling into pieces and its new CEO Stephen Elop stated in 2007 that ”the first iPhone shipped in 2007, and we still don’t have a product that is close to their experience. Android came on the scene just over 2 years ago, and this week they took our leadership position in smartphone volumes”.

How can this sudden collapse be explained? And why has Nokia struggled to develop a smartphone?

Technology S-curves provide a good starting point for addressing this issue. The S-curve theory posits that the advance of a technology is initially slow. Once a breakthrough occurs, performance increases rapidly until a particular solution has reached its limits of what is possible within a certain paradigm. At this point, the S-curve levels off and the technology becomes increasingly vulnerable and likely to be substituted by another technology S-curve.

Nokia essentially surfed on the S-curve related to hardware and feature phones. Over the years, new functions were crammed into thinner and cheaper phones: radios, cameras, music players, recording capabilities, etc were added. Along this S-curve, Nokia could fend off competitors easily. Being late with the introduction of camera phones, the company could still catch up thanks to its financial resources and engineering capabilities related to hardware.

While the pace of development has been stunning for feature phones in the 2000s, it all happened along an established technological trajectory. As long as competition centered around offering a broad portfolio of feature phones, Nokia was in control. In this sense, Business Week was right when stating in 2007 that “Nokia’s dominance in the global cell-phone market seems unassailable”.

Approximately at this point in time, the S-curve for feature phones started to level off. It now became increasingly difficult to add valuable technological features or create additional consumer benefits along this trajectory.
Why then has Nokia been so slow in its shift to the next S-curve related to smartphones?

Nokia’s main problem is probably related to the fact that the competencies it developed in the feature phone era were not only less useful for developing smartphones – they were probably downright destructive for such attempts:

Nokia had never been a software company. Competencies were more related to hardware. Its operating system, Symbian, was essentially designed for phones used for calling and sending text messages, the online functionality of Nokia phones remained poor. A smartphone is much more about software and online compatibility than a feature phone. Hence, Nokia was in fact ill equipped to develop smartphones as its competencies were more related to hardware.

Having an established set of competencies related to feature phones, it became financially rational to continue along this trajectory and capitalize on these skills. A large company with a large established market where customer needs are known usually struggle to allocate resources to breakthrough innovations. Such a firm faces a high opportunity cost and therefore it is not able to renew itself. Big companies think big, but all novelties, by
definition, start as something small.

Rumors abound that Nokia was considering the development of a touch screen smartphone five years ago. The inability of large companies to invest in unknown technologies and unknown needs is probably the reason why Nokia never did so.

Looking ahead, Nokia is facing formidable competition and the company is still not prepared for it, considering that its competencies are still largely stuck in the feature phone paradigm. At first glance, the collaboration with Microsoft makes a lot of sense as Nokia lacks the required software skills. However, Microsoft has never been a dominant player in mobile operating systems.

Bearing in mind that Nokia’s smartphone Lumia will have significantly fewer applications available for its customers also means that the company is in trouble. Small installed base of customers means that fewer companies are willing to develop applications for Lumia, which in turn means that fewer customers are willing to buy a Lumia, which in turn means… Vicious circle.

Warren Buffett once said “turnarounds don’t turn”. This is probably the case for Nokia.

Summing up: competencies have become incompetencies. A fish is very well suited for survival in the water. Now put it on land and see what happens.

Bildspel om pågående teknologiskiften

Jag kommenterar kort på MITs Technology Review det pågående teknologiskiften inom videoövervakning och hur analoga företag tappar mark mot nya spelare.

You Press the Button, Kodak used to do the rest.

Fick en artikel publicerad i MITs Technology Review angående Kodaks förfall.

Kan hela Sverige leva?

Paneldiskussion på Ratio om huruvida hela Sverige kan leva eller inte:

Ratio:Kan hela Sverige leva? from Ratio on Vimeo.

Nätverkets inneboende tröghet och klockornas digitalisering

Åtvidabergs FF upp i Allsvenskan igen, på 60-talet var detta ett proffslag eftersom man sponsrades av FACIT.

Så har ÅFF gått upp i Allsvenskan igen. Fotbollen har länge varit stark i Åtvidaberg, mycket tack vare Facit, som under en längre tid mer än bara sponsrade fotbollen. Flera spelare hade lön från Facit, men fick träna hela dagarna och var därmed fotbollsproffs. Tack vare detta stöd kunde ÅFF klättra uppåt i divisionerna och så småningom ta guld i Allsvenskan i början av 70-talet. När Facit gick omkull fick även ÅFF problem.

Historien berättas i bildspelet nedan.

Den som förstår historien kan också förstå framtiden

I föregående inlägg återgavs några citat som illustrerar hur svårt det är att se in i framtiden och förstå vilka teknologier som kommer att slå igenom samt vilka implikationer detta får. Samtidigt finns det exempel på hur personer med ett stort historiskt kunnande kan se in i framtiden och förstå effekterna av ny teknik.

I citatet nedan jämför James M. Utterback vid MIT kamera- och filmbranschen med 1800-talets isindustri i USA. På den tiden det inte fanns teknik för kylning eller isproduktion skar man ut stora isblock på kyligare platser, isolerade dessa med sågspån och transporterade isen till varmare breddgrader. En stor och komplex arbetsprocess som blev helt värdelös så snart is kunde produceras industriellt och senare med hjälp av frysar. Ungefär som produktionen av film innan fotografin digitaliserades.

Utterbacks citat nedan ger en utmärkt illustration av hur kunskap om historien gör det möjligt att bättre förstå samtida trender och förändringar.

”As of 1993, the future of Sony’s new image-producing technology is not clear. It may be a technology with only a few special applications; but then, it may become the way people take pictures in the future – which raises the question of how the massive industry based on photosensitive film will respond. The multibillion dollar industry of Kodak, Fuji Film, docens of camera makers, and tens of thousands of independent film processors around the world may be in the same situation as the nineteenth-century harvested ice industry.”
// Utterback 1994, p. 181

Några citat om innovationer och framtiden

“Heavier than air flying machines are impossible”
Lord Kelvin, President of the Royal Society, 1885.

“Everything that can be invented has been invented.”
Charles H. Duell, Director of the US Patent Office, 1899.

“Who the hell wants to hear actors talk?”
Harry Warner, Warner Brothers, 1927.

“There is a world market for maybe five computers.”
Thomas Watson, Chairman of IBM, 1943.

Vad sade analytikerna om Polaroid åren innan företaget gick i konkurs?

”Based on the current trajectory of these new product launches, it’s becoming clear that Polaroid is poised to deliver solid revenue growth over the next several years.”
Prudential, juli 1999

“We are upgrading Polaroid to Outperform from Neutral based on the company’s new product performance…”
Morgan Stanley, januari 2000, mindre än två år innan företaget går I konkurs!

”Digital is nothing but net for Polaroid… we continue to believe that instant is less susceptible to digital inroads, as the demographic profile of the typical instant camera user is significantly biased toward low-income users.
CSFB, februari 1998

Ipod nano och hypandet av ny teknik

Det tycks vara fler än jag som anser att Apples Ipod nano med touchscreen är en ganska vansinnig konstruktion.

Som länken ovan påpekar vill människor kunna byta låt utan att kunna titta på sin MP3-spelare, detta går dock inte med en touchscreen. Tekniken har en mängd andra störande effekter, på ett skakigt tåg slår man i skärmen med fingret utan avsikt, vid träning blir man svettig och då funkar den knappt.

Vi människor har en sällsam förmåga att hypa upp ny teknologi och använda den i precis alla sammanhang utan att fråga oss om den faktiskt adderar något värde. Apple har blivit kända för att kunna hantera den här problematiken och använda teknik för att skapa kundvärde. Den här gången har man dock hamnat helt fel.

Nedan några historiska exempel på hur ny teknik använts utan att fylla någon egentlig funktion. Vem minns väl inte alla smaklösa Wordarts som florerade under sent 90-tal? Eller de skrikande starka färgerna som präglade tryckts media under 80-talet? När färgtidningar och teknik kopplad till layout och tryckning blev allt vanligare på 80-talet missbrukades den på ett sällsamt vis i exempelvis ungdomstidningen OKEJ…

Enligt svensk bokhandel har försäljningen av böcker gått ner med 5 procent i år.

Bokhandlarna har problem, mycket på grund av att e-böcker håller på att ta över. Behovet av en fysisk butik med personal- och lokalkostnader minskar. För att hantera en minskande försäljning av böcker behöver bokhandlarna hitta andra sätt att tjäna pengar, kaféverksamhet är förmodligen en sådan lösning.

Nej, det var inte bättre förr.