Taiwan och hur digitaliseringen tog över hela samhället

Den som vill förstå de senaste decenniernas digitalisering av världen behöver också förstå den radikalt annorlunda branschstrukturen som växte fram i den taiwanesiska halvledarindustrin. Halvledarindustrin var tidigare helt vertikalt integrerad – företag i branschen utvecklade, testade och tillverkade sina egna kretsar. Detta skapade i sin tur höga inträdesbarriärer i form av kapital och tekniskt kunnande.

På Taiwan kom istället United Microelectronics Corporation (UMC) och Taiwanese Semiconductor Manufacturing Corporation att agera som enbart tillverkare, vilket i sin tur skapade en mer flexibel branschstruktur. Nu behövdes det inte längre stora mängder kapital för att ge sig in i halvledarindustrin. En arbetsdelning byggdes upp där vissa företag ägnade sig åt tillverkning medan andra fokuserade på utveckling av kretsar.

Den här branschstrukturen gjorde det också möjligt för de tusentals taiwanesiska ingenjörer som varit i Silicon Valley att bygga upp nya företag så snart de var tillbaka. Det har ofta påtalats att kunskapsöverföringen från USA till Taiwan var av stor betydelse för regionens konkurrenskraft. En förmodligen lika viktig förklaring är nog att det på Taiwan fanns en branschstruktur som på ett effektivt sätt kunde absorbera och utnyttja all denna kunskap. Ingenjörerna behövde inte stora mängder kapital utan kunde direkt omsätta sina kunskaper i praktik, vilket sedan ledde till snabba börsintroduktioner och att stora förmögenheter kunde ackumuleras. Halvledartillverkarna fick i sin tur tillgång till nya teknologier och ytterligare möjligheter att uppnå de skalfördelar som är så viktiga inom branschen.

Tillverkningsbolagen och utvecklingsföretagen kom därmed att leva i symbios med varandra där utvecklarna slapp produktion och kapitalintensiv verksamhet och tillverkarna kunde fortsätta ligga i framkant av utvecklingen tack vare relationer till utvecklingsföretagen. Flera av halvledartillverkarna såsom VIA och SIS kom dessutom att bli strategiska partners till amerikanska företag som Intel och AMD.

År 2003 erhöll taiwanesiska företag 6676 patent i USA, blott tre andra länder i världen hade det året så många nya patent i USA. Majoriteten av dessa är kopplade till halvledarindustrin och då främst tillverkningsprocessen. Som en följd av detta investerar Taiwanesiska halvledartillverkare vissa år mer än hela sin omsättning i ny utrustning.

Under flera decennier var digitaliseringen ett mer eller mindre isolerat fenomen. Enskilda branscher såsom klock- och räknarindustrierna kunder digitaliseras över en natt. De senaste tio åren har snarare varit en process där digital teknik blir allomslutande – den finns överallt och är inte isolerad till ett antal branscher. Sannolikt hade den här processen tagit betydligt längre tid om halvledareindustrin hade fortsatt vara helt vertikalt integrerad.


You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed.
You can leave a response, or create a trackback from your own site.

2 Responses to “Taiwan och hur digitaliseringen tog över hela samhället”


  • Kommentar from Marcus Linder

    Intressant analys!

    Noterar att historien tycks vara ett tydligt fall av att IPR regimen (troligtvis främst USAs sådan) måste varit tämligen viktig. I och med att barriers to entry försvann för kretsdesignföretag då tillverkningen blev ‘commoditized’ så behövde kretsdesignerna troligtvis något annat skydd för att kunna appropriera från sina designs.

    • Kommentar from christiansandstrom

      Ja, annars hamnar man rimligen i händerna på de stora halvledartillverkarna. Å andra sidan är dessa beroende av att IC designers kommer till dem kontinuerligt och kan inte underminera sitt rykte.


Leave a Reply

XHTML: You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>