Akademiska journaler är numera digitala sedeltryckerier

Ett genomgående tema på den här bloggen är hur digitaliseringen medfört en kraftig ökning i utbudet på information, något som i sin tur leder till lägre priser och att företag och yrken kopplade till informationsspridning utsätts för ett ökat konkurrenstryck.

Akademin och dess publikationer i termer av vetenskapliga journaler genomgår för närvarande en liknande en omvandling. Utbudet på journaler har formligen exploderat och det är numera tveksamt om en publikation i en tidskrift kan betraktas som kvalitetssäkrad forskning.

Det finns emellertid en viktig skillnad: verksamheten är förmodligen mer lönsam än någonsin. I en tid då tidningar, förlag, skivbolag och hela yrkesgrupper har problem tjänar de akademiska förlagen ohyggliga pengar på sina vetenskapliga journaler. Hur kan detta förklaras?

Till att börja med kan vi konstatera att affärsmodellen är oerhört lukrativ. Forskare står för innehållet (och får ingen ersättning, blott status), forskare ansvarar för att granska materialet (och får ingen ersättning, blott status). Lite layout och enklare formatering och vips är produkten redo att säljas – till bibliotek vars förhandlingsförmåga är ytterst begränsad. Vidare kräver forskare tillgång till många journaler då en central delar av deras arbete handlar om att hålla sig uppdaterade på fronten.

Då förlagen äger journalerna och kunden inte består av ungdomar med piratbetonade sympatier har digitaliseringen inte utgjort något hot alls. Tvärtom, plötsligt behöver förlagen inte ens trycka journalerna då forskare numera får tillgång online. Ett flertal av mina publikationer har inte ens skickats till mig i tryckt format utan jag får vackert beskåda arbetet online istället.

Sällan har väl en bransch varit mer lönsam. Någon annan står för innehållet. Någon annan står för granskning av innehållet. Produkten har numera knappt några tillverkningskostnader. Och till råga på allt måste kunden ha tillgång till produkten. Fantastiskt.

Digitaliseringen har medfört att vetenskapliga journaler numera kan liknas vid sedeltryckerier. Akademins tilltagande fokus på publikationer i vetenskapliga journaler under de senaste decennierna bör delvis förstås mot bakgrund av hur ny teknik har skapat helt andra möjligheter att tjäna pengar. Explosionen i antalet ’International Journal of You Name It’ och inflationen i vetenskapliga publikationer är en direkt följd av digitaliseringen. Ingenting är heligt när transistorerna invaderar bransch efter bransch, nej hör och häpna, inte ens akademin.


You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed.
You can leave a response, or create a trackback from your own site.

3 Responses to “Akademiska journaler är numera digitala sedeltryckerier”


  • Kommentar from Jonatan

    Intressant iakttagelse!

  • Kommentar from Marcus Linder

    Intressant.

    Vad som också kan funderas över är hur tidskrifterna kommer att utsättas för konkurrens (via substitut) via digitaliseringen. Jämför med traditionella nyhetstidningar, och framförallt, jämför med magasin/specialintressetidningar. De senare har ju verkligen fått enorm konkurrens via bloggandet. Jag vet inte vem som köper en Mac/PC/pryl-tidning idag?!

    Även akademiker bloggar ju en hel del. En del av den s.k. akademiska debatten sker ju faktiskt redan på dessa bloggar.

    Kommer publiceringen av högkvalitativ forskning att så småningom ske även utanför de akademiska tidskrifternas fora? Vi ser förstås redan idag fenomen via t.ex. böcker, rapporter, working papers o.dyl. som publiceras utanför tidskrifternas kontroll av diverse institutioner. Men kan det gå längre? Svårt att sia om framtiden förstås, men jag tror nog att det kommer att gå betydligt längre…

    Vilken s.k. PageRank (google-rank) en webbsida får är ju snudd på en peer-review. Ju fler som länkar till en sida ju högre pagerank (jmfr med att räkna citeringar). Och de sidor som själva har hög trovärdighet (pagerank) får större inflytande över att sätta pagerank på andra sidor. Ungefär som att vissa akademikers ord vägre tyngre än andras. Om man avgränsar de begrundade innehållet till akademiska rapporter blir skillnaden huvudsakligen bara att även den delen av populationen med låg akademisk kredd får vara med och review:a i googles fall (men med lägre röstviktning).

    Det känns inte helt omöjligt att designa ett system liknande t.ex. googles pagerank, men specialiserat på akademiker och akademiskt innehåll. Kanske är Google Scholar något av en början på ett sådant system redan idag, då working papers o.dyl. ju faktiskt tenderar att dyka upp där…

    Avslutningsvis så tror jag inte att dagens s.k. top a-journaler kommer att gå i konkurs i första taget. Och även om de till slut hotas kommer de förmodligen leva vidare på subventioner och sponsring eftersom deras namn kommer fortsätta förmedla ganska mycket prestige i rätt kretsar. Men jag är inte alls lika säker på att de nya, mer eller mindre mediokra, journalerna kommer att leva lika gott om säg 20 år eller så som de gör idag!

    • Kommentar from christiansandstrom

      Bra poäng Marcus. Jag tror nog att något sådant håller på att ske, utan att akademikerna själva är riktigt medvetna om det. Se hur mycket akademiska referenser Osterwalder har, trots att han egentligen inte är en forskare längre och i ärlighetens namn aldrig varit en framstående sådan (enligt akademiska mått). Eftersom folk känner till hans arbete refererar de ändå.
      Nätet har helt klart en inverkan på hur väl forskare citeras, men som sagt, jag undrar hur många som insett detta…
      Och ja, top-notch-journalerna lär leva vidare inom en överskådlig framtid.


Leave a Reply

XHTML: You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>