RIP Skrivmaskinen


Så har skrivmaskinstillverkningen lagts ner även i Indien.

Digitaliseringen fortgår med oförminskad takt och detta kom ju inte precis som någon överraskning, med tanke på att skrivmaskinerna började tappa mot persondatorn redan under 80-talet.

Intressant hur länge en zombie-teknologi kan hålla sig vid liv, dock med en minskande marknad och ett fåtal aktörer kvar. Tecken på en stundande kollaps brukar vara att de etablerade företagen letar nya marknader för att avsätta existerande produkter. Detta tycks ha varit fallet med skrivmaskinerna.

Under 60-talet försökte Facit sälja kalkylmaskiner till Sovietunionen när elektroniken var på väg in i branschen. Under 90-talet trodde man på Kodak att utvecklingsekonomierna i sydostasien skulle kompensera en del av den kannibalisering som digital fotografi skulle medföra. På senare år har analoga tillverkare av övervakningskameror såsom Pelco alltmer sökt sig mot Asien när den gamla teknologin har stött på patrull i västvärlden. Början på slutet tycks följa vissa mönster.

Fotograf-yrkets förstörelse

Läs följande artikel om hur digitaliseringen har förstört marknaden för fotografer.

Intressant hur entreprenören kunde göra pengar på digitaliseringen, samtidigt som det är uppenbart att han är ganska ensam om detta.

Fundera nu på alla andra yrken som hotas på samma sätt av att priset på information är på väg mot noll. Tack till Jonatan Hedin på United Minds för länktipset.

När kamerabranschen digitaliserades

Nedan några bildspel om kamera- och filmbranschens metamorfos. En process av skapande förstörelse som på många sätt påminner om vad som hände med räknemaskinerna under början av 70-talet.

Omvänd razor-blade i den digitala eran

Historiskt har många företag tillämpat den så kallade rakbladsmodellen, som i korthet innebär att en produkt säljs till ett lågt pris och att vinsterna därefter görs på försäljningen av konsumtionsvaror kopplade till produkten. Det mest uppenbara exemplet är förstås Gillette med sina hutlösa priser på rakblad. Polaroid, Kodak, Nintendo mfl har under en längre tid tillämpat detta framgångsrikt.

I och med den digitala eran har den omvända rakblads-modellen blivit alltmer populär. Applikationer och olika tillbehör säljs till låga priser eller är gratis och då produkten ger tillgång till allt detta ökar köparens benägenhet att betala ett högt pris för den.

Apple har med framgång tillämpat det omvända rakbladet på mp3-spelare och telefoner (wordpress är ett annat exempel). I en tid då alla komponenter i praktiken finns att tillgå borta i sydostasien blir det allt svårare att differentiera sig genom överlägsen teknisk prestanda. Bättre då att bygga en plattform där andra kan utveckla applikationer som ökar värdet av just din produkt.

Den aktör som lyckas göra detta i kamerabranschen kommer med stor sannolikhet att dominera branschen. De stora japanska drakarna befinner sig i ett hårdvarukrig där ingen behöver bättre hårdvara – samtidigt som en Iphone utrustad med rätt appar kan prestera bättre än många bra systemkameror.

Kanske är det dags för Apple att ge sig in i kamerabranschen?

Nedan några bilder från Kodaks gamla anläggning i Järfälla: