Innovation och Branschdynamik – några exempel

Som bekant resulterar banbrytande innovationer ofta i branschturbulens – nya aktörer ger sig in, konkurrensen ökar och med tiden konsolideras branschen som en följd av att osäkerheten minskar och stordriftsfördelar blir allt viktigare. Nedan några exempel på detta mönster i ett antal olika industrier.

Utterback (1994, s.40) om kalkylatorbranschen:
Figure 2-8 shows that between 1962 and 1970, 11 firms entered the industry, with 10 surviving. This wave of entry peaked in 1972 with the entry of 21 firms in a three-year period. However, exits began in 1971, following the introduction of the calculator chip, a dominant design that made unit assembly a simple matter of piecing together the chip, display device, and keyboard. The entry of semiconductor manufacturers such as Texas
Instruments and Rockwell in 1972, and National Semiconductor in 1973.”

I fallet TV enades branschen om ett antal standarder i början av 50-talet, vilket drev en snabb konsolidering.

Källa: Utterback, J. (1994) Mastering the dynamics of innovation – How companies can seize opportunities in the face of technological change, Harvard Business School Press, Boston, Massachusetts.

Gammal Kodakskylt

I Belaggio, nära Como i norra Italien står tiden stilla. Att döma av fonten på skylten bör den dateras till 70-talet.

En introduktion till Technology Overshooting

Technology overshooting from Chris Sandström

Citat om Kodak före teknikskiftet

En analytiker vid CSFB skrev följande i december 1999:

“In our opinion, Kodak has the potential to dominate digital photography in the same way it has dominated traditional photography.”

1997 skrev en analytiker vid Smith Barney:

“…we believe the penetration by digital cameras of the installed base will be moderate for the next 10 years.”

Dubbelfel!

Har Nokia vänt?

Ingen har missat Nokias kräftgång och företagets spektakulära misstag i skiftet från feature phones till smartphones. De senaste kvartalen verkar bolaget dock ha kommit igång, frågan är om Lumia och samarbetet med Microsoft är ljuset i tunneln.


Följande faktorer kan sägas tala för Nokia:

- Försäljningen av Lumia-telefoner har börjat ta fart och bolaget lämnade en vinst för Q4 2012. Jämfört med Q4 2011 ökade försäljningen av smartphones med 50 procent, om än från låga nivåer. Man besitter dessutom en relativt stor kassa, vilket ger viss trygghet.

- Nokia Siemens levererar rekordvinster och en rörelsemarginal på 14,4 procent.

- Bolaget har minskat sin kostnadsmassa rejält, vilket var den främsta anledningen till Elops omvända vinstvarning inför presentation av Q4-rapporten.

- Det finns fortfarande utrymme för smartphones i de lägre prissegmenten, inte minst i utvecklingsländer där Nokia har haft en stark position historiskt.

- Även om Nokias kompetenser relaterade till F&U har förlorat stora delar av sitt värde i och med att mjukvara blivit allt viktigare så besitter bolaget fortfarande ett antal nyckelresurser som är värdefulla än idag. Som exempel kan nämnas bolagets distributionskanaler, dess varumärke och förmåga att utveckla användarvänliga produkter.

- I takt med Apples och Samsungs tilltagande dominans har operatörerna hamnat i en dålig förhandlingssituation. De är sannolikt positiva till ett tredje ekosystem runt Lumia.
Eventuella synergier med Microsoft relaterade till surfplattor,persondatorer m.m. kan inte uteslutas.


Nedan några aspekter som talar mot företaget:

- Rykten florerar kring Apples potentiella lansering av billigare telefoner. Då bolaget dominerar premium-segmentet och nu är på jakt efter ytterligare tillväxt kan detta inte uteslutas.

- Under feature phone-eran blev utvecklingsmarknaderna till sist ett priskrig där Nokias marginaler kollapsade. Varför skulle inte samma sak hända med smartphones på sikt?

- Det är ingen angenäm utmaning att anlända sent till en marknad präglad av stora nätverkseffekter. Android och Apple har en stor installerad bas av användare och mjukvaruutvecklare som tillsammans ökar benägenheten att prioritera dessa telefoner framför Nokias.

- Nokia måste klara av att både skära i kostnadsmassan och investera aggressivt i nya, konkurrenskraftiga produkter. Det är svårt att banta och bygga muskler samtidigt.

- Bolagets marknadsandel i Kina har gått från 50 procent till en procent på bara några år. Hur återhämtar man ett sådant tapp i kännedom bland konsumenterna?

- Man verkar ha schabblat en hel del kring lanseringen av Lumia-serien och har dessutom klantat bort ett antal stora kampanjer i Kina. I anslutning till det nya året körde operatörerna en stor kampanj kring Nokias telefoner, som sedan inte fanns tillgängliga i butikerna…

- Mot bakgrund av ovanstående kan konstateras att Nokia inte kommer tillbaka till fornstora dagar. Kanske kan man vända trenden och förbättra resultatet i relation till dagens nivåer. På lite längre sikt är detta dock en snabbrörlig bransch med mördande konkurrens och snabb teknisk utveckling, vilket ställer mycket höga krav.

Vetenskapliga publikationer

Nedan en uppdaterad lista över mina vetenskapliga publikationer.

Doktorsavhandling
Sandström, C. (2010). A revised perspective on Disruptive Innovation – Exploring Value, Networks and Business models. Chalmers University of Technology. The thesis contains six articles and a 77 p. covering paper.


Artiklar i vetenskapliga tidskrifter

Berglund, H., Sandström, C. (2012) Business Model Innovation from an Open Systems Perspective: Structural Challenges and Mangerial Solutions, accepted for publication in International Journal of Product Development.
Pihl, C., Sandström, C. (2013) Social media, value creation and appropriation – the business model of fashion bloggers in Sweden, accepted for publication in International Journal of Technology Management, Vol. Vol. 61(3/4), pp. 309-323.
Sandström, C. (2012) Book Review: Sedelpressen: Dagens Industri under 30 år (Stocksund: Hydra Förlag 2012), forthcoming in Historisk Tidskrift.
Sandström, C. (2011) High-end disruptive technologies with an inferior performance, International Journal of Technology Management, Vol. 56(2-4), pp. 109-122.
Sandström, C., Osborne, R-G. (2011) Managing business model renewal, International Journal of Business and Systems Research, Vol. 5(5), pp. 461-474.
Sandstrom, C. (2011) Hasselblad and the Shift to Digital Imaging, Annals of the History of Computing, Vol. 33(3), pp. 55 – 66.
Sandström, C. and Björk, J. (2010) Idea management systems for a changing innovation landscape, International Journal of Product Development, Vol. 11, No 3-4, pp. 310 – 324.
Broström, A., McKelvey, M and Sandström, C. (2009) Investing in Localised Relationships to Universities: What are the benefits to R&D subsidiaries of multinational enterprises? Industry & Innovation, Vol. 16, pp 59-78.
Sandström, C., Magnusson, M., and Jörnmark, J. (2009) Exploring factors influencing incumbents’ response to disruptive innovation, Creativity and Innovation Management, Vol 18(1), pp. 8-15.


Bokkapitel och rapporter

Angsvik, I., Berglund, H., Björkdahl, J., Börjesson, S., Elerud-Tryde, A., Elmquist, M., Hjerpe, J. Sandström, C., Sjölander, S., Wickenberg, J. (2011) CBIs studie om innovationsledning.
Broström, A., McKelvey, M and Sandström, C. “Investing to locate near research universities – what are the perceived benefits?” in McKelvey, M., M. Holmén, 2009, Learning to Compete in European Universities, Edward Elgar.


Referee-granskade konferensartiklar

Sandström, C., Berglund, H., Magnusson, M. (2012) Symmetric assumptions in the theory of disruptive innovation – Theoretical and Managerial implications. Accepted to the Academy of Management Conference in Boston, 2012.
Sandström, C., Berglund, H., Magnusson M. (2011) Symmetry in the theory of disruptive innovation – theoretical and managerial implications, presented at the 12th CINet Conference in Århus, Denmark, 9-11 September.
Pihl, C., Sandström, C. (2011) Social media, value creation and appropriation – the business model of fashion bloggers in Sweden, presented at the 12th CINet Conference in Århus, Denmark, 9-11 September.
Johansson, M., Sandström, C. (2011) Curing the incumbent’s curse – investing in discontinuous innovation, presented at the 12 CINet Conference in Århus, Denmark, 9-11 September.
Sandström, C., Magnusson, M. (2010). Value, Actors and Networks – A revised perspective on disruptive innovation, presented at the DIME conference ‘Organizing for networked innovation’ in Milan, 14-16 April.

Konferensartiklar
Sandström, C. (2009) High-end Disruptive Technologies with an inferior performance, presented at the 10th CINet Conference in Brisbane, Australia 6-8 September 2009.
Sandström, C. (2008) New Channel Disruptive Innovation, presented at the ISPIM Conference in Singapore 14-17 December 2008.
Sandström, C. and Osborne, R. (2008) Changing the business model to overcome innovation adoption barriers – the case of new value distribution in the customer’s organization, presented at the 9th CINet Conference, in Valencia, Spain, 8-9 September 2008.
Sandström, C., Magnusson, M., Jörnmark, J. (2007) Surviving disruptive innovation: does incumbent size and strategy matter? Presented at the 8th CINet Conference, 10-11 September, Gothenburg, Sweden.


Inskickade artiklar

Sandström, C. (2012) Facit and the displacement of mechanical calculators, under second review for publication in Annals of the History of Computing.
Sandström, C., Berglund, H., Magnusson, M. (2012) Symmetric assumptions in the theory of disruptive innovation – Theoretical and Managerial implications, submitted to an international journal.

Forskarinternat med Ratio

Under torsdag och fredag har Ratios medarbetare varit på forskarinternat vid Grand Hotel i Saltsjöbaden. Presentationer av pågående projekt har varvats med strategidiskussioner, isbad och middag.

HDTV, Ultra HD och konsten att skjuta över målet

En artikel i The Economist beskriver Ultra HD, teknologin som har potential att ge fyra gånger bättre bildkvalité än HD.

Detta är förmodligen ett skolboksexempel på en teknologi som potentiellt kan ge en markant ökad prestanda, men som ändå är relativt ointressant. Skälet är enkelt: konsumentens marginalnytta på ytterligare förbättrad bildkvalité i relation till HD är förmodligen ganska begränsad.

Fenomenet kallas ofta för ”technology overshoot”, och åsyftar att teknik blir för bra i bemärkelsen att kunder inte är beredda att betala för den ytterligare prestanda som erbjuds. Detta är mycket vanligt, inte minst i digitala branscher (tex kameror, kalkylmaskiner, klockor m.m.) där prestandautvecklingen är snabb.

Socialdemokratiska Ekonomklubben (SEK) besökte Ratio

Nu i veckan fick Ratio besök av Socialdemokratiska Ekonomklubben (SEK). Jag talade om Schumpeter och skapande förstörelse och använde min egen forskning om Hasselblad som illustration. Niklas Elert, doktorand vid Ratio, presenterade en artikel om huruvida världen blir mer liberal eller inte. Därefter följde mingel och middag på en pub i närheten.

Sailing Ship Effects

Forskning har visat att en teknologi som är på väg att ersättas ofta genomgår signifikanta förbättringar, detta på grund av den ökande konkurrensen från ett substitut. En sådan utveckling är dock att betrakta som en dödsryckning snarare än en hållbar förbättring. Presentationen nedan förklarar fenomenet Sailing Ship effect.

Technology sailing effects from Chris Sandström

S-kurvor och teknologiers utveckling

Jag komponerade ett litet bildspel om S-kurvor och hur de kan tillämpas för att jämföra och analysera teknologier:

Technology S-curves from Chris Sandström

Tillväxt kan ske utan ökad resursanvändning

Min slutreplik i debatten om miljö och ekonomisk tillväxt.

Hållbar tillväxt är visst möjlig

Idag skriver jag i Vetenskapsrådets tidning Curie att ekonomisk tillväxt är förenlig med miljöhänsyn. Artikeln kan läsas här.

Artikel i SvD om gaseller, gamla och nya industrier.

Nima Sanandaji skriver i Svenska Dagbladet om behovet av nya, snabbväxande företag och faktumet att stora företag dör fortare än någonsin och refererar kort till min forskning om Facit. Artikeln kan läsas här.

Föreläsning om svensk ekonomisk historia

För några veckor sedan föreläste jag vid The New Zealand Initiative i Wellington om hur svensk ekonomi utvecklats under de senaste 50 åren. Slides finns att tillgå
här.